I helgen (eller det är numera förra helgen, men jag befinner mig utomlands och wi-fi har inte varit samarbetsvillig förrens nu. Så inlägget är några dagar försenat) var det SWE-cup avslutning i Högbo. Hade tidigare hört mycket gott om banorna och vart inte besviken. Dock blev det en besvikelse att jag bröt efter ett varv…

Har sedan Långlopps SM som gick veckan innan (som för övrigt gick tungt, tungt och åter tungt (mycket paranteser nu)) dragits med en förkylning som inte velat ge sig. Trots att jag varje kväll bestämde att jag skulle vakna frisk nästa morgon. Dagen innan tävling intalade jag mig att det kändes lite bättre och att jag troligtvis skulle vakna upp på tävlingsdagen frisk som en nötkärna. Så blev inte fallet. Men jag tänkte att det går ändå. För jag ville så gärna att det skulle gå. Ända sedan jag bröt handen i början av Juli har jag sett fram emot sista deltävlingen. Där jag skulle avsluta på topp, så jag åtminstone skulle haft det med till vinterträningen. Men jag är inte bitter. Eller jo kanske lite, men det går över!

Har inte en enda bild från varken Långlopps SM eller Högbo, men däremot endel från pågående semester i Bodrum, Turkiet. Bjuder på dom istället.